arg

jag har tänkt på en sak ett tag och kommit fram till att jag är inte arg längre. Jag är bara glad, glad för att jag inte är lika dum i huvudet som så många andra. Och från och med idag så kommer jag bemöta världen med ett leende, kommer förmodligen att hata bakom leendet, men likväl ett leende.

Från och med idag så kommer jag inte skrika efter pundarna på stan att de är värdelösa, jag kommer skratta åt de inombords för jag är så mycket bättre, och det gör inget att de kostar skattepengar för jag fuskar i min deklaration ändå.

Jag kommer inte skrika efter idioten som kör om mig på en 50 sträcka och får tvärbromsa 100 meter framför mig. Jag ska le åt han, le för att han slösade sin och bilens energi åt inget alls.

Kommer inte ställa till en scen på affären när idioten tränger sig i kön, jag ska skratta inombords för att en så stressad idiot kommer förmodligen få en infarkt långt för mig.

Jag tänker vakna i morgon i en underbar dag och le.

kommer dock förmodligen reta någon till vansinne och tårar, men inte för att jag är arg, utan för att jag är så härligt sjuk i huvudet.

Väl mött världen här kommer jag och ler.

Och kom ihåg: Munnen du pussar godnatt har förmodligen en främling haft kuken i.